Att jag aldrig skall slippa allt annart!

Varför är det så att när man redan är dålig så åker man på mera skit.. 

I torsdags kväll satt jag som vanligt i soffan med familjen och helt plötsligt hugger det till i bröstet och andningen blir svår.  Andningen blev allt annart än lättare så det slutade med att jag fick åka ambulans i till kalsrkoan och göra EKG, en massa prover med mera. Fick smärtlindring för mina börstsmärtor och blev liggandes där inne ett ex antal timmar efter mycket undersökningar konstaterades de att det var muskelinflamation i bröstet och jag fick medecin och åka hem. Som tur väl hade jag två underbara kompisar som satt där inne hos mig hela tiden och förgyllde min tid:) Tusen tack att ni var där som stöd och sällskap. 

Efter detta besked fick jag åder om att ta det lugnt med träningen i 10 dagar:( men det är bara att gilla läget. 

Hela fredagen spenderade jag och dottern hemma hos vännerna som satt på akuten med mig. Vi fikade och hade allmänt trevligt dottern var så mallig att deras hun gillade henne.

Helgen har varit lugn för min del haft mina föräldrar och syskon på besök i lördags sen blev det tv och pizza. 

Söndagen blev det en rund till stan sendan blev det fika hemma med ett par vänner som jag även spänderade eftermiddagen/kvällen hos:)

Denna veckan har det varit lungt och dottern har haft en studiedag samt varit och klippt sig hos grannen. 

Idag har det varit mycket i telefonen för min del pratat jätte mycket med sjukhuset och hur min fortsatta rehabilitering skall se ut. Och om det finns möjlighet att kunna komma in på något rehabiliteringprogram. 

Nu är jag bara allmänt irriterad efter att hemtjänsten varit här. Känns allt annart än bra alla dessa diskutioner..